Jag har fått många frågor om likheterna mellan Skolplattformen och Millennium

Jag har fått många frågor om likheterna mellan Skolplattformen och Millennium
Så här ser det helt nylanserade journalsystemet Millennium ut (innan det stoppades i VGR).

Jag har fått många frågor om likheterna mellan Skolplattformen i Stockholm (som jag skrivit en bok om) och Västra Götalandsregionens (VGR) havererade journalsystem Millennium. Likheterna är fler än skillnaderna:

* Millennium (se bild) är ett system med rötter i 90-talet. Det beror delvis på att våra politiker vill ha det så (de har infört standardiseringar, som jag gissar utgår från it-jättarnas powerpoints...) men det är knappast den teknik och strategi som är framgångsfaktorn bakom våra svenska it-enhörningar. Skolplattformen och Millennium är slutna system - vilket Tietoevry (förmodligen Orcale också) påstår är nödvändigt för att behålla kontroll.

* Lagen om offentlig upphandling är gjord för att bygga vägar och tågstationer, inte IT-system. LOU tolkas av jurister som att man måste beskriva hela systemet innan projektet upphandlas: varje liten funktion ska specificeras. Våra svenska enhörningar (Spotify, Klarna, Zettle), som hyllas av politiker, utvecklas på ett annat sätt. De utgår från idé som ska lösa ett problem och stegvis läggs nya funktioner till i samspel med användarna.

* Användarna har varit helt exkluderade från processen. Skolplattformen utvecklades utan inflytande från lärare, man t o m försvårade för lärare att bidra till utvecklingen. Vårdnadshavare var helt exkluderade. Det samma verkar gälla Millennium, där läkarna och vårdpersonalens åsikter inte tagits till vara alls.

* Topptjänstemännen hävdar att lärarna/läkarna/vårdpersonalen varit delaktiga, vilket visat sig vara falskt. Konsulter hade upphandlats för genomföra referensarbete, och det räckte för tjänstemännen. Hur det genomfördes och hur användarna omhändertogs? Det har topptjänstemännen inte koll på.

* Topptjänstemännen bemöter kritik med att användarna använder produkten fel, att det är inkörningsproblem, att allt går enligt plan, att personalen är bakåtsträvare, man hånler åt kritikerna.

* Spårbundenheten till stora IT-jättar. När det offentliga upphandlar hamnar projekten oftast hos de stora IT-jättarna: i Skolplattformens fall Tietoevry och i Millenniums fall Oracle. I Stockholm har Tieto Evry varit leverantör nästan obrutet sedan 80-talet.

* Topptjänstemännen lägger allt ansvar på IT-konsulterna. När Millennium visade sig sakna tillstånd från Läkemedelsverket svarade VGR:  "Jag har svårt att tro att ett så stort företag inte håller det de lovar." Så hanterades också kritik mot Skolplattformen. Min upplevelse är att det beror på stor okunnighet om IT och IT-projektledning hos tjänstemännen.

* IT-konsulterna vägrar ta ansvar. De svarar inte på frågor från media, skickar fram talespersoner som svarar att "Vi har inga kommentarer att ge" och hänvisar till tjänstemännen.

* Men det mest flagranta: politikerna vägrar ta ansvar och prata. De är folkvalda av oss för att förvalta våra skattepengar och förtroende - men med Skolplattformen och Millennium håller de sig undan för att inte ställas till svars eller ta ansvar. DET är den verkliga skandalen.Activate to view larger image,

Read more

Myndigheten DIGG kritiseras: expertmyndighetens rapport avslöjar konsultberoende, miljonrullning och chefer utan kontroll

Här är min AI-stödda sammanfattning av Statskontorets rapport "Myndighetsanalys av Myndigheten för digital förvaltning (Digg)" från december 2023 som sammanfattar den kritik som expertmyndigheten Statskontoret riktas mot Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i Statskontorets myndighetsanalys: 1. Bristande intern styrning och ledning * Ostrukturerad styrning och prioritering: Digg har svårt

By Olle Lidbom