Detta har hänt: Provplattformen från Skolverket (2017-

Skolverkets fick uppdraget från Regeringen 2017 att skapa digitala nationella prov. En upphandling inleddes och vanns av australiensiska Assessment Master från av Sonet Systems (ett företag som sedan har sedan köpts upp av brittiska RM plc.)

Projektet har t o m 2024 kostat 697 miljoner kronor och ytterligare 152 miljoner kronor är budgeterade för 2025. Den ekonomiska investeringen och de påvisade bristerna har lett till kraftig kritik mot Skolverket, där många ifrågasätter myndighetens hantering av uppdraget. Kritiken har även intensifierats efter att allvarliga säkerhetsproblem avslöjats, bland annat att elevers personuppgifter har läckt ut till obehöriga lärare.

2025-03-07 beslutade Skolverket att stänga ned provtjänsten för nationella prov för våren 2025.

Några av de händelser och reaktioner som Den Offentliga Koden publicerat:

Lärarreaktioner

• "Skolverket har bestämt att vi ska ha en ny digital plattform för nationella prov. Men systemet fungerar dåligt och stjäl tid från det vi egentligen ska göra", skriver gymnasielärare Karin Berg i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Hon skriver även: "Det är samma mönster som upprepar sig: dyra system där användarnas behov får stå tillbaka för den uppköpande myndighetens hopplöst detaljerade kravlistor på vad plattformen ska klar." (2024-12-08)
• "Jag hoppas det kraschar." Läraren Karin Berg har även intervjuats tidigare av Vi Lärare. Där framkommer det samma saker som i Skolplattformen och Millennium: användarna fick komma in alldeles för sent, och när det nya verktyget för bedömningsstöd i de digitala nationella proven infördes i våras hade en (1) skola har fått testa hela flödet, och enligt artikeln "för sent". (2024-10-22)
• De lärare som sett Provplattformen skriver "Provportalens gränssnitt är jämbördigt MS Röj eller valfritt journalsystem från 1980-talet" och "För att förstå portalen måste man genomföra Skolverkets webbutbildning, och den tar fler timmar i anspråk än det finns på ett dygn" skriver gymnasieläraren Towe Falk i en debattartikel. (2024-11-27)
• "Första året med digitala nationella prov - hur har det gått?" Skolverkets digitalisering av Nationella Prov på den s k Provplattformen fortsätter. Erik Winerö, ämneslärare i Lerums och doktorand i tillämpad IT mot utbildningsvetenskap berättar här i Sveriges Radio om problemen och den ökade administrativa bördan som uppstått under hösten. Han kritik möts av Marcello Marrone, ansvarig enhetschef på Skolverket. (2024-12-12)
• Vi Lärare har intervjuat läraren Karin Berg som punktar upp flera problem med den provplattform för nationella prov som ska användas under våren.
  • Det går inte att göra anteckningar i systemet.
  • Det går inte att samtidigt ha uppe både prov och bedömningsanvisningar.
  • Det går inte att jämföra texter/uppsatser med varandra. För att kunna öppna en ny uppsats måste den föregående vara bedömd och klar.
  • För att gemensamt kunna bedöma anonymiserade uppsatser – vilket är ett krav – tvingas sambedömande lärare tillsammans och samtidigt läsa texterna på en gemensam bildskärm. Ett alternativ är att texterna projiceras på en vägg eller liknande med hjälp av en projektor, ett annat alternativ är att lärare tvingas byta datorer med varandra enligt ett rullande schema. Texterna ska enbart kunna ”öppnas upp” av en användare åt gången. (2025-01-23)
• En gymnasieskola i Karlstad kommun var en av de som testade Provplattformen 27 november för 178 elever. En utvärdering som Den offentliga koden kommit över visade bland annat att plattformen hade:
  • Ett gränssnitt med liten text, många kolumner och otydliga knappar, som behövde många klick för att navigera sig igenom.
  • Varningsnotiser syntes för hela skolenheten.
  • Provet görs i något som kallas "Safe Exam Browser" som tog lång tid att öppna och som har kapacitetsproblem med text som laggar, ångra-funktion som inte fungerar (elever förlorade text de skrivit), dysfunktionell stavningskontroll, och text-till-tal fungerade inte
  • Det var även "mycket invecklat" att för de som ledde proven. Gränssnittet krävde mycket utbildning, träning och manualer. Och att bedöma och rätta var svårt att göra i plattformen. (2024-11-27)

Skolverkets reaktioner

• "Det är ett nytt arbetssätt, det kommer att ta lite tid för skolor och huvudmän att bli vana vid systemet" svarar Skolverket, och lägger därmed ansvaret på lärarna och användarna. Provplattformen kunde vid provlansering inte heller hantera skyddade personuppgifter.
• Skolverkets digitalisering av Nationella Proven verkar gå i stå - åtminstone i Stockholms stad. Jag har skrivit en längre, avslöjande text om att Stockholms stad inte lyckats få sina tjänstekort godkända av DIGG. Därmed kommer digitala nationella prov bli frivilligt i Stockholm. Min artikel "Kaos kring digitala nationella prov – stoppas i Stockholms skolor" går att läsa här.
• Skolverket har efter kritiken försökt åtgärda funktioner för sambedömning.
• En lösning för centrala rättning av proven "ligger fortfarande långt fram i tiden, först under 2026" skriver Vi Lärare. Skolverket har även flaggat för att det införandet kan skjutas på framtiden på grund av mindre budgetar.
• Vårterminens samtliga digitala nationella prov ställs in: Skolverket meddelar att de "stänger ner provtjänsten för nationella prov för våren 2025". Projektet stoppas alltså med omedelbar verkan, bara några dagar innan det skulle införas. Orsaken till att det digitala nationella provet stängs ned är personuppgiftsincidenter och kommer att anmäla incidenterna till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). "Elevers personuppgifter har läckt till lärare som inte ska ha tillgång till dem" skriver Dagens Nyheter. (2025-03-07)

• Här skriver rektor Linnea Lindquist i Expressen tidigare i veckan om det uppseglande haveriet med de digitala nationella proven. En lärare berättade på Facebook att hen logga in på Provplattformen och sett 150 andra elever än de egna, på en helt annan skola i en helt annan stad...(2025-03-07)
• Tidigare i veckan kom även beskedet att delar av provet skulle stoppas, eftersom rättstavnings- och grammatikkontrollen inte fungerade tillfredsställande. "På grund utav tekniska problem kommer inte de nationella delproven C1 och C2 i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6 och delprov A i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 att genomföras i provplattformen som planerat." (2025-03-05)
• I Stockholm ser det fortfarande mörkt ut för att kunna genomföra digitala nationella prov, något Den offentliga koden avslöjade i december. För att lärare ska kunna få en säker inloggning kommer alla e-postadresser behöver ändras för både grundskolor, gymnasieskolor och förskolor - det rör sig om många anställda. Därefter ska myndigheten DIGG godkänna lösningen och personalen ska utbildas. (2024-12-19)
• "Skolledare, lärare, it-tekniker och expedition har lagt ned mycket arbetstid i onödan, tid som kunde lagts på annat som kommer eleverna till gagn. För jäkligt rent ut sagt, och ett slöseri med resurser och i förlängningen med skattemedel" säger en rektor till tidningen Skolledaren som intervjuat flera lärare och rektorer. Ingen verkar förvånad över beskedet. (2025-03-07)

Politikernas reaktioner

• Skolminister Lotta Edholm har krävt ett möte med Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström: ”Det är åtta år sedan Skolverket fick uppdraget att utveckla och tillhandahålla de digitala nationella proven. Det är visserligen ett omfattande uppdrag, men jag har stor förståelse för den frustration som många rektorer, lärare och elever känner”, skriver Edholm i ett mejl till TT, bland annat publicerat av Skolporten.